Hemma igen med bebisar kvar i magen

Nu är jag hemma igen. Fick åka hem i fredags eftermiddag. Känns skönt att vara hemma samtidigt som det var ganska tryggt att veta att allt som behövs om något skulle sättas igång fanns där genom ett knapptryck.

Frågade läkaren innan jag åkte hem om vi får komma dit när det är dags och han sa att han hade tyckt det var jättekul om vi hann dit. Så det hela hänger på hur fort det går när det väl sätts igång.

Bebisarna mår bra och alla analyser de gjorde tyder på att det är pigga och starka små tjejer. Sötisar. Vad jag längtar. Men samtidigt vill jag att de ska bli lite starkare och större..

Sammandragningarna fortsätter att komma ganska tätt och är mycket obehagliga men de gör inte ont på samma sätt längre. Bra det!

Blivit överöst med besök och presenter och kärlek hela helgen och kompisar och familj. Fina fina människor vi har omkring oss.

Nu är jag helt slut. Min prins är och handlar och ska laga middag och jag ska vila en stund. Sen kanske vi ser på filmen what to expect som min fina J gav mig idag!:) Den handlar om ett gäng människor som väntar barn på ett eller annat sätt;) mycket passande!

Hoppas alla haft en finfin helg!

Hej igen och hej sjukhuset

Nu känner jag att det är dags att ta upp bloggandet igen.

För en vecka sen vaknade jag av att det spände och värkte i magen. Vi åkte in till barnmorskan tidigt på morgonen och hon tyckte att vi skulle avvakta och åka in till östra om det blev värre. Åkte hem och min prins till jobbet.
Sammandragningarna ville inte släppa och det började göra ont.
Ringde min prins och sedan till östra och de sa åt mig att komma till spec förlossningen. Sagt och gjort.

Väl där tog de prover, körde ctg och kollade livmodertappen.
Den var kort. För kort. Så i med nål och slang i armen och på med dropp som skulle göra så att det hela stannade av.

Någon plats på östra fanns däremot inte för mig ifall bebisarna skulle komma så jag skulle få åka till näl. Blev jätterädd för hela grejen och började skaka och gråta. Inte får de komma nu tänkte jag! Senare på kvällen kom ambulansen som skulle ta mig till näl. Min prins fick åka hem och packa ihop lite saker och körde sedan raka vägen till näl.

Efter två dagar med dropp och sprutor för bebisarnas lungutveckling och ytterligare sprutor med bricanyl som också skulle stoppa upp det hela så verkade det som om all vård och medicinering fungerat!
Trodde igår att vi skulle få åka hem idag men natten till idag kom smärtsamma sammandragningar igen. Så nu blir jag kvar till minst fredag iaf. Det har lugnat sig igen och jag hoppas nu att det håller i sig. Vill så gärna att de stannar i magen en liten stund till... Är i v 32 (31+2).

Är helt utmattad och trött men skriver lite mer imorgon om vården här och om de olika sakerna som händer här.

Nu ska jag försöka sova så håll tummarna för mig att jag lyckas och att inga fler värkar kommer.

Gonatt!!

Blogg-paus

Ja nu var det ett tag sen igen som jag skrev något i bloggen. Jag har inte mått bra och mina intentioner med denna blogg var inte att ha den som en slags klagomur... Så nu har jag bestämt mig för att det blir en paus. Får se om det känns annorlunda om ett tag eller om jag kanske tar igen det när mina små bebisar är här ute hos mig..

Tack alla som följt mig hittills! Gå in lite då och då och kolla läget för jag kanske tar upp bloggandet igen..

Puss och kram